Det var defenitivt inte igår som jag överhuvudtaget ens hade en tanke på att skriva blogg. Hur hamnade jag här? 

Jag har så mycket tankar funderingar och allmänt oroväckande sinnesförvirringar som drar sig igenom min hjärna. 

Just nu är jag ganska så nollställd, trött på att vara människa. En någon, med massor av måsten. Jag har ingen som hellstaning om vad jag vill, kan eller känner. Jag är (om två veckor) tjugofem år gammal men har fortfarande inte listat

ut vem jag är? Något som jag nyligen däremot har kommit underfund med är att jag faktisk inte längre är den jag tror eller

vill vara. Vad hände med tiden? Vad hände med allt som skulle vara? Mina känslor? Andras känslor? Mina intressen? Vänner? Familj? Jag vet inte ens om jag tycket om att göra det jag brukar tycka om att göra. Utan jag bara gör det för aty drt är en del av allt det som jag fått för mig att jag älskar. Men mår jag bra? Där också, jag vet inte.

Jag tror det är dags att ta en paus och verligen fundera på vad JAG vill för en gångs skull... Men vad händer då? Vem kommer dömma? Vilka kommer inte? Vet jag redan det? Och återigrn står jag där och "ska bara" för någon annan. 

För övrigt så låter jag mer nere än vad jag egentligen är. Vissa dagar är är freaking amazing men det här handlar mer om att jag behöver sätta ner en fot, lyssna på hjärnan istället för hjärtat, för att må bra i det långa loppet.

Nu är det dags för lite mera måsten innan sängdags. Plocka, duscha, sova, jobba... 

/Johana